Familjedag

Idag var det dax för familjedag på den lilla aktivitetsgården strax utanför staden.
När dagen bjöd på ett härligt sommarväder så bestämde vi oss för ett besök vilket vi inte var ensamma om, merparten av stadens invånare tyckte även dom att dagen var som gjord för ett besök på gården.

Vår dotter passade på att rida för första gången i sitt liv medans lillebror tog en tupplur i vagnen.När det sedan dök upp kompisar från både dagis och övriga kompiskretsen så var leken i full gång och som dom stortrivdes dom små liven.Lekandet gör att man behöver ta en liten paus ibland och vad passar då inte bättre än en glass att smaska på. Efter en lyckad och väldigt uppskattad dag där det klappats både får och minigrisar och livets första ridtur klarats av vände vi kosan hemåt med två väldigt lyckliga men trötta små barn.

Frånvaro

Eftersom jag har inte har skrivit något på min blogg på nästan en månad så tänkte jag redovisa vad jag pysslat med under tiden.
Det började med att dagis firade 20-års jubileum, dagen till ära hade alla barn och personal satt ihop en show med sång och dans där alla var hipp hoppare och cooola som bara den.
Veckan efter var inte lika skoj ett rejält lass med ved som skulle kapas och staplas, men det blev tillslut färdigt och som grädde på moset slipper vi frysa nästa vinter.Nu var det dax för påsken och några extra lediga dagar med ett fantastiskt väder med grillpremiär som följd.
Men den stora händelsen under påsken var min mormors 100-års kalas ett fantastisk upplevelse, tänk att få vara med på en sådan speciell dag troligen en "once in a liftime experience". En äkta stålmormor det är vad hon är.
Helgen som varit bestämde barnen att vi skulle besöka vår stads alldeles egna vikingaskepp, så med packad fikakorg och ytterligare en underbar vårdag så spenderades ett antal timmar med fika och lek till barnens stora förtjusning.

Vilda elefanter?

Läste härom dagen på min brors blogg om hans samtal med sin dotter och kom då att tänka på en ordväxling jag hade med min dotter för någon vecka sedan.

Det hela började med att jag försökte övertala min dotter att äta upp sin broccoli som serverades till maten, och det hela utspelade sig såhär.

-Ät upp din broccoli nu.
-Men pappa det förstår du väl att jag inte kan göra?
-Varför inte det?
-Den är ju till elefanterna.
-Till elefanterna?
-Ja, det är bara elefanter som äter broccoli.
-Varför är det bara elefanter som äter broccoli?
-Därför att dom måste det för att kunna plocka ner månen med snabeln.
-Men elefanterna räcker inte ända upp till månen!
-Därför måste dom äta broccoli så dom växer och blir stora så dom räcker till månen med snabeln, då kan inte jag äta upp den för då får elefanterna inte någon.

Vid detta tillfälle har jag inga fler argument att komma med och har ännu en gång blivit besegrad i en "debatt" av min lilla 3-åring.
När det är dax att duka av bordet plockar hon helt plötsligt upp sin broccoli från tallriken och springer till altan dörren och öppnar.

-Vad ska du göra nu?
-Kasta broccolin till elefanterna.
-Men det finns inga elefanter i Sverige!
-Jo det gör det visst.
-På djurparker ja, men inte vilda (ha, nu fick hon så hon teg)
-Åh, pappa du fattrar ju ingen ting, elefanterna är ju bara ute på natten, därför har du aldrig sett några.
-Och varför är dom bara ute på natten då?
-Åhhhh, därför att annars kan dom inte plocka ner månen för den är ju bara uppe på natten.

Därefter flyger broccolin ut på gräsmattan, altan dörren stängs och hon far iväg med full fart som om inget hänt.
Där står jag och funderar på vad som hände, och konstaterar ganska snabbt att ge sig in i en diskussion med barn är dömt att misslyckas eftersom dom alltid har svar på tal.